Allhelgonahelg med pyssel

 Äntligen är min spark uppmålad och fin, färgen hade flagnat och den såg helt bedrövlig ut men efter lite skrapning och slipning kunde den målas i en klarblå nyans.

tyvärr upptäckte jag först när jag nästan målat klart att färgen var avsedd för innomhus bruk, ja, ja vi får se hur det går, i värsta fall får man väl måla om den igen nästa höst.

Det känns nästan lite lyxigt att invänta snön med en nymålad spark. kanske skulle jag sticka på muddar på handtagen? Det skulle se ganska fräckt ut men hur blir det i blidväder och rusk, blöta och slabbiga att hålla i förmodligen, jag ska tänka på saken så får vi se hur det blir med den saken. 

Någonting som jag vet ska dit innan någon tar sparkstöttingen ut på glidarfärd så är det att sätta på reflexer lite här och där så man syns i vintermörkret. 

I helgen regnar det av och till men tidigare har vi hunnit få lite snö och mina kärleksört, som äntligen i år hunnit blomma, blev alldeles vitpudrade. Det är tur att kärleksörten är en rätt tålig växt och ger inte upp för att det är några minusgrader någon natt.

 Maken gjorde sin jättegoda smörgåstårta i går, tanken var att vi skulle äta den på kvällen men efter en god och rätt bastant middag var det ingen av oss som kände för att trycka ner en bit smörgåstårta också.

 Dagen började med smörgåstårta till frukost, det blev en bit till lunch också och en bit till kaffet i dag. Dagen har gått i smörgåstårtans tecken, den håller sig inte fräsch så länge så det är väl bäst att göra slut på den ganska snart, eller hur? 

Receptet är enkelt och helt laktosfritt,vilket passar mig perfekt: Blanda majonnäs och kaviar (det är "glegget" som ska vara mellan alla bottnar och utanpå hela tårtan)  3-4 kokta ägg, tomater, gurka och gräslökär är det man "pyntar" ovanpå med och mellan bottnarna är det förutom majonnäs-kaviaren, hamburgerkött, skinka och räkor som fördelas efter smak och behag t.ex hamburger på ett lager och skinka o räkor på det andra eller hur man nu vill ha det.  Lycka till och smaklig spis.



Vi har hunnit vara på gravarna också, en fin tradition som är både sorglig och vacker. Det sorgliga är att man har någon kär som ger en en anledning att besöka en grav och det vackra är när alla tusentals ljus flämtar och fladdrar i höstmörkret.